Johan sätter huvudet på spiken när han skriver:
"I miljöpartiet och Grön Ungdom brukar det ses som en sundhetstecken när det finns många kandidater att välja på till ett uppdrag. När vi valde partisekreterare i våras fanns det 6-7 kandidater och när det skulle väljas manligt språkrör för Grön Ungdom för några år sedan fanns det 5 kandidater.
Inom sossarna hade antagligen klassats som fullt inbördeskrig."
Valen blir dessutom mer spännande :)
3 kommentarer:
Vet inte om det blir så mycket mer spännande? I de två valen som nämns vann ju förhandsfavoriten...
Det enda valet (till enpersonposter, dvs inte fs eller så) inom GU (och mp?) på väldigt länge där utgången inte varit given är ju f-sekvalen. Nu senast var det ju lite oklart i alla fall, även om väl anna var VB:s förslag? Henrik var inte ens valberedningens förslag när han valdes 2003, har jag för mig. Så det var spännande på riktigt.
För rörvalen är det dock sällan spänning. Alex var förhandsfavorit och vann. Hade Ellinor ens någon motkandidat? I varje fall en klar seger. Samma sak för Elina. Einar var också förhandsfavorit, även om det var något lite tajtare där. Då handlade det lite om taktikröstning, vilket ju alltid blir spännande. Zaida tror jag var favorit när hon valdes 2001, men minns inte säkert.
Så, lite mer spänning ändå hade jag kanske önskat :) I andra förbund har jag fått känslan av tydligare kampanjer, till exempel. Så är det ju inte hos oss, vilket jag tycker är synd. Visst kampanjar folk, men "i smyg", vilket bara gör att det blir mindre transparent. Hoppas på bättring till kommande rörval :)
Ellinor hade en motkandidat, Parasto.
Och valet till fs på senaste råm var ju visserligen spännande ur en synpunkt, men hade gärna fått vara lite mer spännande.
Det var betydligt jämnare i kvinnorörvalet 2005 än 2006, Cissi var faktiskt ganska nära Elina.
Skicka en kommentar