Jag har inte skrivit någonting om det hemska som hänt i Norge förrän nu. Det är svårt att ta in att det faktiskt har hänt. Jag har suttit klistrad vid twitter och nyhetsrapporteringar i två dygn nu. Jag följde twitteruppdateringarna live från dem som gömde sig från skytten på ön och läste vittnesskildringar i efterhand. Hörde Stoltenbergs mäktiga tal i en otroligt svår stund. Jag gick till norska ambassaden igår och tände ett ljus.
Att beröva unga människor, som arbetar för en bättre och mer rättvis värld, livet, är vidrigt. Jag är djupt skakad över att någon kan göra så här. Det verkar som att terroristen tillhör en antimulimsk/antimångkultur-extremhöger-miljö som ser det ”kulturmarxistiska etablissemanget” som sin fiende.
I en tid då främlingsfientliga, islamofobiska vindar viner över Europa är det väldigt viktigt att vi står upp för öppenhet och för förståelse. Precis som Stoltenberg anser jag att det är med mer humanitet och mer demokrati som dessa hatiska åsikter ska bekämpas.
Lästips:
Daniel Alsén - ”Svaret på vold er enda mer demokrati, enda mer humanitet”
Grön Ungdom - "Hoppet om en bättre värld kan ingen terrorist spränga bort eller skjuta ner"
Daniel Poohl - "Ingen ensam galning"

1 kommentar:
Jag har reagerat på ungefär samma sätt som du. http://tuvarichert.blogspot.com/2011/07/norge-fran-ett-skuggspel-speglat-i-en.html
Skicka en kommentar