"Vi vill genomföra konkreta förändringar"

Idag fick jag möjlighet att få en replik till ett veckogammalt inlägg av Magdalena Streijffert (S) på Flyktingbloggen publicerat:

"Magdalena Streijffert skrev 2011-11-10 ett inlägg (läs här, red) där hon starkt kritiserat bland annat Miljöpartiet de grönas agerande när Vänsterpartiet ville väcka ett utskottsinitiativ om ”synnerligen ömmande omständigheter” i Socialförsäkringsutskottet. Jag vill ta tillfället i akt att bemöta det och förklara hur Miljöpartiet vill förändra lagstiftningen.

Efter valet 2010 fick Sverige in ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Människor protesterade runt om i landet och ville inte att de främlingsfientliga skulle få diktera politiken. Vi ville inte se samma utveckling i Sverige, som skett i övriga Europa, där etablerade partier tar över främlingsfientlig politik och retorik. Vi ville också ta steg i rätt riktning och kunna göra politiken mer mänsklig redan under denna mandatperioden. Samarbete mellan regeringen och Miljöpartiet var inte någon självklarhet, men alternativet var att inga förbättringar skulle göras och att samhällsdebatten riskerade att bli alltmer främlingsfientlig.

Miljöpartiet de gröna vill alltså förändra bestämmelsen om ”synnerligen ömmande omständigheter”. Det är en bestämmelse som används alldeles för sällan idag, vilket gör att människor som till exempel är svårt sjuka och har stark koppling till Sverige, utvisas. Trots den stora debatten 2005 om det orimliga i att utvisa apatiska barn utvisas dessa barn än idag. Det vill vi verkligen ändra på.

Hur ska vi då göra för att förändra lagstiftningen? Det är enkel matematik att det inte går att göra genom ett rödgrönt samarbete. Vi förlorade ju som bekant valet och S, MP och V bildar inte majoritet i riksdagen. Inte heller skulle SD någonsin rösta på en mer human migrationspolitik och därmed går det inte att få till en riksdagsmajoritet mot regeringen som har skett i andra frågor i riksdagen. Det enda sättet att ha en möjlighet att förändra migrationspolitiken är alltså om man har regeringen med sig. Det hade alltså kvittat om Miljöpartiet röstade för eller emot Vänsterpartiets utskottsinitiativ – resultatet hade blivit det samma.

Vi hade säkert framstått i en bättre dager om vi röstat på den förlorande linjen i Socialförsäkringsutskottet. Men det hade inte förändrat någonting. Och vi anser att det är för mycket som står på spel för att bara driva plakatpolitik i opposition och inte försöka förändra migrationspolitiken den här mandatperioden.

Om vi inte hade haft ett samarbete med regeringen i de här frågorna hade vi säkert undvikit kritik, men vi hade inte heller fått något gjort. Inga av de reformer som vi är överens om med regeringen hade genomförts. Familjer från Somalia hade inte kunnat återförenas, papperslösa hade inte fått rätt till vård och skolgång och en förändring av ”synnerligen ömmande omständigheter” hade verkligen inte varit aktuell.

I våras kom en kartläggning av tillämpningen av ”synnerligen ömmande omständigheter” som kunde säga att bestämmelsen visserligen användes som en undantagsbestämmelse (som det var tänkt), men kartläggningen kunde inte göra en jämförelse mellan hur den tidigare lagstiftningen ”humanitära skäl” tillämpades och hur ”synnerligen ömmande” tillämpas idag.

Den bild vi får från den samlade flyktingrörelsen är dock att det har blivit svårare att få stanna. Vi vill ändra lagstiftningen och nu har regeringen öppnat upp för att inleda diskussioner om ”synnerligen ömmande omständigheter”. För oss är det viktigt att de leder till en förändring av lagstiftningen så att fler får stanna.

Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson (MP)"