Skriver en text om migration på sverigesresurser.se:
"Miljöpartiet de gröna har en vision om en gränslös värld där människor inte hindras från att bo och verka där de så önskar. Verkligheten är långt ifrån den tanken. EU:s murar mot omvärlden blir allt högre och främlingsfientliga vindar blåser över Europa. Sveriges migrationspolitik har under lång tid blivit mer och mer restriktiv. Det har blivit svårare med anhöriginvandring, svårare att få visum, svårare att få stanna av medicinska skäl och det är mycket svårt att få stanna av skyddsskäl. Miljöpartiet vill bryta den trenden och har inlett ett samarbete med regeringen som innebär ett antal åtgärder som går i en mer human och öppen riktning.
Alla som någon gång har behövt kompromissa vet att inga val är enkla. När Miljöpartiet tog initiativ till ett samarbete om migrationspolitiken med regeringen gjorde vi det av flera skäl. Sverigedemokraterna hade precis kommit in i riksdagen. Människor protesterade mot främlingsfientlighet på torg runt om i landet. Ingen ville se en utveckling som den i övriga Europa där blotta förekomsten av främlingsfientliga partier i nationella parlament gjort att de etablerade partierna anpassat sin politik och retorik efter de främlingsfientliga.
För att motverka detta ville vi vrida debatten i motsatt riktning. Genom att komma överens om reformer som alla syftade till att humanisera migrationspolitiken, kunde fokus flyttas till att handla om våra förslag om hur politiken kunde bli mer human. Vi ville också under dessa år genomföra konkreta förändringar av politiken som påverkade människors liv.
Vi gjorde i mars 2011 en ramöverenskommelse med regeringen om den samlade asyl- och migrationspolitiken. I den ingår ett antal reformer som alla gör politiken mer mänsklig. Papperslösa ska ha rätt till hälso- och sjukvård och papperslösa barn ska ha rätt till skolgång. En fjärde migrationsdomstol ska inrättas, landinformationen förbättras och tillgången till auktoriserade tolkar ses över.
Vi kommer redan under kommande år genomföra en stor anhöriginvandringsreform som kommer att möjliggöra för människor från länder som utfärdar pass som Sverige inte godkänner, att återförenas. Det kommer att innebära att tusentals familjer från bland annat Somalia kan återförenas i Sverige.
Det hade varit en enkel utväg att bara ställa oss vid sidan om och inte ens försöka förändra. Då hade vi säkert framstått i bättre dager, men vi hade inte kunnat påverka någonting. De humana reformer, som påverkar tusentals människors liv, som vi är överens om att genomföra med regeringen, hade inte blivit av.
Tusentals splittrade familjer hade inte kunnat återförenas, papperslösa hade inte fått vård, papperslösa barn hade inte fått skolgång och någon förändring av synnerligen ömmande omständigheter hade det inte funnits någon chans att genomföra. Vi vill genomföra konkreta förändringar, inte bara prata vackert.
Maria FermMigrationspolitisk talesperson, Miljöpartiet"
söndag, november 20, 2011
lördag, november 19, 2011
"Vi vill genomföra konkreta förändringar"
Idag fick jag möjlighet att få en replik till ett veckogammalt inlägg av Magdalena Streijffert (S) på Flyktingbloggen publicerat:
"Magdalena Streijffert skrev 2011-11-10 ett inlägg (läs här, red) där hon starkt kritiserat bland annat Miljöpartiet de grönas agerande när Vänsterpartiet ville väcka ett utskottsinitiativ om ”synnerligen ömmande omständigheter” i Socialförsäkringsutskottet. Jag vill ta tillfället i akt att bemöta det och förklara hur Miljöpartiet vill förändra lagstiftningen.
Efter valet 2010 fick Sverige in ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Människor protesterade runt om i landet och ville inte att de främlingsfientliga skulle få diktera politiken. Vi ville inte se samma utveckling i Sverige, som skett i övriga Europa, där etablerade partier tar över främlingsfientlig politik och retorik. Vi ville också ta steg i rätt riktning och kunna göra politiken mer mänsklig redan under denna mandatperioden. Samarbete mellan regeringen och Miljöpartiet var inte någon självklarhet, men alternativet var att inga förbättringar skulle göras och att samhällsdebatten riskerade att bli alltmer främlingsfientlig.
Miljöpartiet de gröna vill alltså förändra bestämmelsen om ”synnerligen ömmande omständigheter”. Det är en bestämmelse som används alldeles för sällan idag, vilket gör att människor som till exempel är svårt sjuka och har stark koppling till Sverige, utvisas. Trots den stora debatten 2005 om det orimliga i att utvisa apatiska barn utvisas dessa barn än idag. Det vill vi verkligen ändra på.
Hur ska vi då göra för att förändra lagstiftningen? Det är enkel matematik att det inte går att göra genom ett rödgrönt samarbete. Vi förlorade ju som bekant valet och S, MP och V bildar inte majoritet i riksdagen. Inte heller skulle SD någonsin rösta på en mer human migrationspolitik och därmed går det inte att få till en riksdagsmajoritet mot regeringen som har skett i andra frågor i riksdagen. Det enda sättet att ha en möjlighet att förändra migrationspolitiken är alltså om man har regeringen med sig. Det hade alltså kvittat om Miljöpartiet röstade för eller emot Vänsterpartiets utskottsinitiativ – resultatet hade blivit det samma.
Vi hade säkert framstått i en bättre dager om vi röstat på den förlorande linjen i Socialförsäkringsutskottet. Men det hade inte förändrat någonting. Och vi anser att det är för mycket som står på spel för att bara driva plakatpolitik i opposition och inte försöka förändra migrationspolitiken den här mandatperioden.
Om vi inte hade haft ett samarbete med regeringen i de här frågorna hade vi säkert undvikit kritik, men vi hade inte heller fått något gjort. Inga av de reformer som vi är överens om med regeringen hade genomförts. Familjer från Somalia hade inte kunnat återförenas, papperslösa hade inte fått rätt till vård och skolgång och en förändring av ”synnerligen ömmande omständigheter” hade verkligen inte varit aktuell.
I våras kom en kartläggning av tillämpningen av ”synnerligen ömmande omständigheter” som kunde säga att bestämmelsen visserligen användes som en undantagsbestämmelse (som det var tänkt), men kartläggningen kunde inte göra en jämförelse mellan hur den tidigare lagstiftningen ”humanitära skäl” tillämpades och hur ”synnerligen ömmande” tillämpas idag.
Den bild vi får från den samlade flyktingrörelsen är dock att det har blivit svårare att få stanna. Vi vill ändra lagstiftningen och nu har regeringen öppnat upp för att inleda diskussioner om ”synnerligen ömmande omständigheter”. För oss är det viktigt att de leder till en förändring av lagstiftningen så att fler får stanna.
Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson (MP)"
"Magdalena Streijffert skrev 2011-11-10 ett inlägg (läs här, red) där hon starkt kritiserat bland annat Miljöpartiet de grönas agerande när Vänsterpartiet ville väcka ett utskottsinitiativ om ”synnerligen ömmande omständigheter” i Socialförsäkringsutskottet. Jag vill ta tillfället i akt att bemöta det och förklara hur Miljöpartiet vill förändra lagstiftningen.
Efter valet 2010 fick Sverige in ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Människor protesterade runt om i landet och ville inte att de främlingsfientliga skulle få diktera politiken. Vi ville inte se samma utveckling i Sverige, som skett i övriga Europa, där etablerade partier tar över främlingsfientlig politik och retorik. Vi ville också ta steg i rätt riktning och kunna göra politiken mer mänsklig redan under denna mandatperioden. Samarbete mellan regeringen och Miljöpartiet var inte någon självklarhet, men alternativet var att inga förbättringar skulle göras och att samhällsdebatten riskerade att bli alltmer främlingsfientlig.
Miljöpartiet de gröna vill alltså förändra bestämmelsen om ”synnerligen ömmande omständigheter”. Det är en bestämmelse som används alldeles för sällan idag, vilket gör att människor som till exempel är svårt sjuka och har stark koppling till Sverige, utvisas. Trots den stora debatten 2005 om det orimliga i att utvisa apatiska barn utvisas dessa barn än idag. Det vill vi verkligen ändra på.
Hur ska vi då göra för att förändra lagstiftningen? Det är enkel matematik att det inte går att göra genom ett rödgrönt samarbete. Vi förlorade ju som bekant valet och S, MP och V bildar inte majoritet i riksdagen. Inte heller skulle SD någonsin rösta på en mer human migrationspolitik och därmed går det inte att få till en riksdagsmajoritet mot regeringen som har skett i andra frågor i riksdagen. Det enda sättet att ha en möjlighet att förändra migrationspolitiken är alltså om man har regeringen med sig. Det hade alltså kvittat om Miljöpartiet röstade för eller emot Vänsterpartiets utskottsinitiativ – resultatet hade blivit det samma.
Vi hade säkert framstått i en bättre dager om vi röstat på den förlorande linjen i Socialförsäkringsutskottet. Men det hade inte förändrat någonting. Och vi anser att det är för mycket som står på spel för att bara driva plakatpolitik i opposition och inte försöka förändra migrationspolitiken den här mandatperioden.
Om vi inte hade haft ett samarbete med regeringen i de här frågorna hade vi säkert undvikit kritik, men vi hade inte heller fått något gjort. Inga av de reformer som vi är överens om med regeringen hade genomförts. Familjer från Somalia hade inte kunnat återförenas, papperslösa hade inte fått rätt till vård och skolgång och en förändring av ”synnerligen ömmande omständigheter” hade verkligen inte varit aktuell.
I våras kom en kartläggning av tillämpningen av ”synnerligen ömmande omständigheter” som kunde säga att bestämmelsen visserligen användes som en undantagsbestämmelse (som det var tänkt), men kartläggningen kunde inte göra en jämförelse mellan hur den tidigare lagstiftningen ”humanitära skäl” tillämpades och hur ”synnerligen ömmande” tillämpas idag.
Den bild vi får från den samlade flyktingrörelsen är dock att det har blivit svårare att få stanna. Vi vill ändra lagstiftningen och nu har regeringen öppnat upp för att inleda diskussioner om ”synnerligen ömmande omständigheter”. För oss är det viktigt att de leder till en förändring av lagstiftningen så att fler får stanna.
Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson (MP)"
ang. återvändandedirektivet
Igår skickades en lagrådsremiss över till Lagrådet som berörde Sveriges implementering av EU:s återvändandedirektiv. Regeringen och Miljöpartiet har tagit fram den gemensamt. Detta är ett direktiv som alla EU:s medlemsstater är skyldiga att genomföra och innehåller gemensamma regler för återvändande av personer som vistas i medlemsstaterna utan tillstånd.
En del av det som ingår i direktivet är förbättringar jämfört med idag, medan andra innebär försämringar. Det är bra att Sverige nu inför en bortre tidsgräns för hur länge någon får hållas i förvar. För de flesta gäller gränsen 2 månader, men för ytterst få kan det bli totalt 12 månader. Dessa tidsgränser är långt under EU-snittet.
Förändringarna innebär bland annat att barnets bästa tas i beaktande på ett tydligare sätt jämfört med tidigare, vilket öppnar upp för en förmånligare behandling för hela familjer.
EU-direktivet medför en ny bestämmelse om återreseförbud för personer som inte lämnar landet inom angiven tidsfrist. Direktivet medger återreseförbud om fem år, men i lagrådsremissen föreslås i stället en begränsning till ett år.
Miljöpartiet har i förhandlingarna varit starkt pådrivande för att den svenska tillämpningen av direktivet ska bli så human som möjligt. Förslaget innehåller därför bland de kortaste tiderna för verkställighetsförvar och så kallat återreseförbud i hela EU.
Som jag sade till TT:
"- Vi är emot återreseförbud, men det är något Sverige måste införa som medlemsstat i EU. Vi har därför varit starkt pådrivande för att tiden för återreseförbud ska vara så kort som möjligt. Det är bra att tiden som föreslås för återreseförbud, ett år, är kortast i hela EU."
En del av det som ingår i direktivet är förbättringar jämfört med idag, medan andra innebär försämringar. Det är bra att Sverige nu inför en bortre tidsgräns för hur länge någon får hållas i förvar. För de flesta gäller gränsen 2 månader, men för ytterst få kan det bli totalt 12 månader. Dessa tidsgränser är långt under EU-snittet.
Förändringarna innebär bland annat att barnets bästa tas i beaktande på ett tydligare sätt jämfört med tidigare, vilket öppnar upp för en förmånligare behandling för hela familjer.
EU-direktivet medför en ny bestämmelse om återreseförbud för personer som inte lämnar landet inom angiven tidsfrist. Direktivet medger återreseförbud om fem år, men i lagrådsremissen föreslås i stället en begränsning till ett år.
Miljöpartiet har i förhandlingarna varit starkt pådrivande för att den svenska tillämpningen av direktivet ska bli så human som möjligt. Förslaget innehåller därför bland de kortaste tiderna för verkställighetsförvar och så kallat återreseförbud i hela EU.
Som jag sade till TT:
"- Vi är emot återreseförbud, men det är något Sverige måste införa som medlemsstat i EU. Vi har därför varit starkt pådrivande för att tiden för återreseförbud ska vara så kort som möjligt. Det är bra att tiden som föreslås för återreseförbud, ett år, är kortast i hela EU."
"Sverige ska bli världsledande på medmänsklighet"
Under veckan har partiprogramsbloggen haft tema migration och det avslutas med en text från mig om vilket Sverige jag vill ha 2025:
"En grön värld är en värld utan gränser där människor har möjlighet att verka var de än önskar. Det är en värld där alla har en möjlighet att flytta, men där ingen tvingas fly. Vi är tyvärr inte där ännu. Trots att migration i rapport efter rapport konstateras ha en positiv effekt dels på mottagarlandets utveckling, dels för migranten och dels för hemlandet, sluter länder sig mot omvärlden.
EU bygger allt högre murar (bokstavligen vid enklaverna i Marocko) och diken (vid den grekturkiska gränsen) för att förhindra människor från att kunna komma in. Bara i år har tusentals människor dött när de försökt ta sig till EU i deras jakt på en bättre framtid eller på flykt från förföljelse. EU ingår återtagandeavtal med länder utanför unionen och främlingsfientliga partier växer sig allt starkare i medlemsländerna.
I USA satsas allt mer resurser på att hindra personer från Mexico från att korsa gränsen i hopp om en bättre framtid. Delstater antar lagar som slår hårt mot papperslösa från Mexico. Inte nog med att Australien sätter människor som söker asyl i fängelse så fort de når fram till landet, de försöker också sluta ett avtal med Malaysia om att asylsökande som kommer till Australien ska kunna skickas dit. Trots att Malaysia inte skrivit under Genévekonventionen och trots att avtalet därmed strider mot mänskliga rättigheter.
Denna globala utveckling är relevant också för diskussionen om vilket Sverige vi vill ha 2025, eftersom utvecklingen måste brytas i såväl Sverige som andra länder. Den behöver ersättas med en princip om öppenhet av flera skäl.
Till att börja med kommer Sverige, precis som resten av västvärlden, att vara i starkt behov av arbetskraftsinvandring i framtiden. Eftersom människor lever allt längre kommer allt fler äldre att behöva försörjas av allt färre personer i arbetsför ålder. Sverige behöver visa att det är attraktivt att komma hit och arbeta, inte minst då Europa sannolikt blir allt mindre intressant i takt med att världens ekonomiska centrum flyttar österut.
Redan idag råder det arbetskraftsbrist inom ett antal yrken i Sverige. För att svenska företag ska kunna konkurrera på en global marknad är det fullständigt nödvändigt att kunna söka sig betydligt längre än till grannkommunen för att få rätt kompetens. Människors möjlighet att både kunna arbeta och studera i andra länder behöver öka, men det får varken leda till att människor utnyttjas eller att asylrätten urholkas. Mer kontroll behövs för att garantera att människor som kommer till Sverige och arbetar får lika villkor som andra och inte utnyttjas av oseriösa arbetstagare.
Vidare är det bra att migration något som länder tjänar på, men det får aldrig vara avgörande för migrationspolitiken. Det relevanta är att alla har samma rättigheter och lika värde i egenskap av att bara vara människor. Politiken bör anpassas därefter. Behovet av medmänsklighet kommer dessutom att öka i takt med att effekterna av klimatförändringarna tvingar allt fler människor på flykt.
Idag är främlingsfientliga partier och åsikter på frammarsch i Sverige och i många andra länder i EU. I många länder har debatten och politiken förändras efter att främlingsfientliga partier kommit in i nationella parlament. Etablerade partier har närmat sig de främlingsfientliga och hela samhällsklimatet har blivit mer rasistiskt. Då blir det svårare och svårare att skapa ett samhälle byggt på solidaritet och medkänsla.
Sverige ska fram till år 2025 visa att vi har hjärtat på rätta stället. När andra länder anpassar politiken efter de främlingsfientliga, ska vi göra tvärtom. Vi ska öppna upp Sverige och bygga på värderingar som solidaritet och humanitet. Vi ska bli ett land som aldrig utvisar någon till ett land där de riskerar tortyr. Vi ska se till att Sverige verkligen blir en fristad från förföljelse, inte bara på pappret.
Sverige ska vara en stark röst internationellt för respekten för mänskliga rättigheter. Vi ska visa andra länder att medmänsklighet är vägen framåt. Att det är så ett samhälle byggs starkt. År 2025 ska vi inte bara vara världsledande på miljöteknik – även på vår syn på humanitet."
"En grön värld är en värld utan gränser där människor har möjlighet att verka var de än önskar. Det är en värld där alla har en möjlighet att flytta, men där ingen tvingas fly. Vi är tyvärr inte där ännu. Trots att migration i rapport efter rapport konstateras ha en positiv effekt dels på mottagarlandets utveckling, dels för migranten och dels för hemlandet, sluter länder sig mot omvärlden.
EU bygger allt högre murar (bokstavligen vid enklaverna i Marocko) och diken (vid den grekturkiska gränsen) för att förhindra människor från att kunna komma in. Bara i år har tusentals människor dött när de försökt ta sig till EU i deras jakt på en bättre framtid eller på flykt från förföljelse. EU ingår återtagandeavtal med länder utanför unionen och främlingsfientliga partier växer sig allt starkare i medlemsländerna.
I USA satsas allt mer resurser på att hindra personer från Mexico från att korsa gränsen i hopp om en bättre framtid. Delstater antar lagar som slår hårt mot papperslösa från Mexico. Inte nog med att Australien sätter människor som söker asyl i fängelse så fort de når fram till landet, de försöker också sluta ett avtal med Malaysia om att asylsökande som kommer till Australien ska kunna skickas dit. Trots att Malaysia inte skrivit under Genévekonventionen och trots att avtalet därmed strider mot mänskliga rättigheter.
Denna globala utveckling är relevant också för diskussionen om vilket Sverige vi vill ha 2025, eftersom utvecklingen måste brytas i såväl Sverige som andra länder. Den behöver ersättas med en princip om öppenhet av flera skäl.
Till att börja med kommer Sverige, precis som resten av västvärlden, att vara i starkt behov av arbetskraftsinvandring i framtiden. Eftersom människor lever allt längre kommer allt fler äldre att behöva försörjas av allt färre personer i arbetsför ålder. Sverige behöver visa att det är attraktivt att komma hit och arbeta, inte minst då Europa sannolikt blir allt mindre intressant i takt med att världens ekonomiska centrum flyttar österut.
Redan idag råder det arbetskraftsbrist inom ett antal yrken i Sverige. För att svenska företag ska kunna konkurrera på en global marknad är det fullständigt nödvändigt att kunna söka sig betydligt längre än till grannkommunen för att få rätt kompetens. Människors möjlighet att både kunna arbeta och studera i andra länder behöver öka, men det får varken leda till att människor utnyttjas eller att asylrätten urholkas. Mer kontroll behövs för att garantera att människor som kommer till Sverige och arbetar får lika villkor som andra och inte utnyttjas av oseriösa arbetstagare.
Vidare är det bra att migration något som länder tjänar på, men det får aldrig vara avgörande för migrationspolitiken. Det relevanta är att alla har samma rättigheter och lika värde i egenskap av att bara vara människor. Politiken bör anpassas därefter. Behovet av medmänsklighet kommer dessutom att öka i takt med att effekterna av klimatförändringarna tvingar allt fler människor på flykt.
Idag är främlingsfientliga partier och åsikter på frammarsch i Sverige och i många andra länder i EU. I många länder har debatten och politiken förändras efter att främlingsfientliga partier kommit in i nationella parlament. Etablerade partier har närmat sig de främlingsfientliga och hela samhällsklimatet har blivit mer rasistiskt. Då blir det svårare och svårare att skapa ett samhälle byggt på solidaritet och medkänsla.
Sverige ska fram till år 2025 visa att vi har hjärtat på rätta stället. När andra länder anpassar politiken efter de främlingsfientliga, ska vi göra tvärtom. Vi ska öppna upp Sverige och bygga på värderingar som solidaritet och humanitet. Vi ska bli ett land som aldrig utvisar någon till ett land där de riskerar tortyr. Vi ska se till att Sverige verkligen blir en fristad från förföljelse, inte bara på pappret.
Sverige ska vara en stark röst internationellt för respekten för mänskliga rättigheter. Vi ska visa andra länder att medmänsklighet är vägen framåt. Att det är så ett samhälle byggs starkt. År 2025 ska vi inte bara vara världsledande på miljöteknik – även på vår syn på humanitet."
lördag, november 12, 2011
regeringen svajar om Palestina
Jag framför muren vid en checkpoint på Västbanken (vid Betlehem).
Förra veckan var jag i Israel och Palestina på studieresa med organisationen Diakonia. Det var väldigt givande att få möjlighet att resa runt och lära mig om hur den humanitära situationen ser ut på de ockuperade territorierna och träffa såväl israeliska som palestinska organisationer och människor.
Representant från Breaking the Silence (f.d. israeliska soldater) berättar om folkrättsbrotten i Hebron.
Vi reste runt på Västbanken och såg Israels illegala bosättningar, den fruktansvärda muren som Israel byggt på ockuperad mark och vi gick igenom en checkpoint som reglerar palestiniernas rörelsefrihet på Västbanken. Vi besökte staden Hebron där stadskärnan är förbjuden för palestinier att vistas i. Vissa gator endast är till för icke-palestinier. Andra gator får palestinier visserligen gå på, men icke-palestinier får även använda dem för att köra bil. Palestinier lyder under israelisk militärlag medan de illegala israeliska bosättarna lyder under israelisk civil lag. Den ockupations- och uppdelningspolitik som präglar Västbanken, och som Hebron är ett övertydligt exempel på, är väldigt obehagligt.
Vi träffade också företrädare för den israeliska regeringen, bosättare, företrädare för religiösa samfund, fredsaktivister och många andra.
Vi hade inte möjlighet att komma in i Gaza, men åkte till gränsen och blickade ut över det stora utomhusfängelset där 1,6 miljoner människor lever i stor misär. Många är flyktingar eller barn till flyktingar. Vi besökte den lilla israeliska staden Sderot, som ofta drabbas av raketbeskjutningar från Gaza.
Gaza skymtar långt bort.
Tyvärr är det känslor av hopplöshet som fyller en när en lämnar Israel och Palestina. Men resan var väldigt viktig för att få en djupare förståelse för konflikten. De folkrättsbrott och den kollektiva bestraffning som Israel gör sig skyldig till är under all kritik. Det bistånd som Sverige bidrar med till Palestina är viktigt och ett brett stöd från omvärlden för en palestinsk stat borde vara en självklarhet.
Palestina har ansökt om medlemskap i FN och i olika FN-organ. I Ramallah på Västbanken stod en stor, symbolisk stol vid ett torg med FN-logo på. De kräver ett erkännande och en stol i FN. När Sverige för någon vecka sedan (mitt under min resa) röstade nej till Palestinas medlemskap i Unesco blev många upprörda och förbryllade.
Sveriges regerings nya svajiga politiska linje och nej-rösten till att Palestina skulle bli medlemmar i Unesco är svår att förstå. Enligt en romersk-katolsk palestinsk präst som vi mötte i Jerusalem rapporterade israelisk TV om Sveriges ”nej” som en stor vinst för Israel. De beklagade att Palestina röstats in, men konstaterade att ”The United States voted no, and Sweden voted no!”.
Det är pinsamt av Sverige att inte längre rakryggat stå upp för Palestinas rätt att existera som land. Jag undrar hur det kommer att bli framöver när fler ansökningar till andra FN-organ inkommer. WHO-omröstningen ska ju ske inom kort. Jag hoppas regeringen tar sitt förnuft till fånga och ändrar linje.
fredag, november 11, 2011
Felaktiga uppgifter om MP:s agerande om utskottsinitiativ
Igår på möte med Socialförsäkringsutskottet presenterade Vänsterpartiet ett utskottsinitiativ för att ändra lagen om ”synnerligen ömmande omständigheter” till ”särskilt ömmande omständigheter”. Socialdemokraterna stödde förslaget, men alla andra röstade nej, inklusive Miljöpartiet, eftersom vi redan har inlett diskussioner om ”synnerligen ömmande omständigheter” med regeringen.
Några har hävdat att MP har blockerat en mer human politik, vilket är fullständigt felaktigt. I vissa fall kanske det handlar om okunskap, i andra fall verkar det medvetet missvisande. Oavsett hur vi hade röstat inte betytt någonting eftersom S, MP, V inte bildar en majoritet (vi förlorade ju som bekant valet). Det är inte en möjlig väg att försöka förändra lagstiftningen på det sättet. Det är genom att komma överens med regeringen som något kan komma att hända.
Därför är det väldigt viktigt för oss att de samtal vi nu har inlett om ”synnerligen ömmande omständigheter” också leder till en förändring. Det är inte acceptabelt att lagstiftningen är så pass restriktiv som den är idag.
Några har hävdat att MP har blockerat en mer human politik, vilket är fullständigt felaktigt. I vissa fall kanske det handlar om okunskap, i andra fall verkar det medvetet missvisande. Oavsett hur vi hade röstat inte betytt någonting eftersom S, MP, V inte bildar en majoritet (vi förlorade ju som bekant valet). Det är inte en möjlig väg att försöka förändra lagstiftningen på det sättet. Det är genom att komma överens med regeringen som något kan komma att hända.
Därför är det väldigt viktigt för oss att de samtal vi nu har inlett om ”synnerligen ömmande omständigheter” också leder till en förändring. Det är inte acceptabelt att lagstiftningen är så pass restriktiv som den är idag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)