Nej till att FRA:s signalspaning utvidgas

De senaste veckorna har FRA:s signalspaning varit uppe för diskussion. Egentligen startade debatten om huruvida Säpo skulle få signalspana eller inte efter valet för ett år sedan. Då svängde sossarna, gick ifrån den rödgröna överenskommelsen, och krävde mer signalspaning. Nu ett år senare är de överens med regeringen om precis det som alla kritiker varnade för när lagen infördes - att den skulle utvidgas och att övervakningen skulle bli alltmer omfattande.
Jag har kritiserat den här hållningen och precis som tidigare kräver Miljöpartiet att lagen rivs upp och att en parlamentarisk utredning bör tillsättas som utreder behovet av signalspaning med hänsyn till effektiviteten, proportionaliteten och integriteten.

Kommenterar i Ekot

"Miljöpartiets Maria Ferm känner sig inte lugnad utan håller fast vid kravet om en parlamentarisk utredning om signalspaningen.

– Det är klart att man med all sådan här lagstiftning måste se över om det är ett proportionerligt ingrepp och om det är effektivt, och det har man inte gjort med den här lagstiftningen, säger hon."

Kommenterar i Expressen/TT:

"MP kritiskt

  Miljöpartiet vänder sig emot förslaget att låta Säpo och Rikskriminalpolisen få tillgång till signalspaning. Partiet står fast vid uppfattningen att FRA-lagen bör rivas upp och att en parlamentarisk utredning ser över behovet av signalspaning och dess inverkan på integriteten.

   - Det är en besvikelse att Socialdemokraterna och den borgerliga regeringen är överens om mer och mer övervakning. Miljöpartiet har varit motståndare till FRA-lagen från början och vill i stället förstärka grundlagen för att förhindra den här sortens integritetskränkande lagar, säger Miljöpartiet ledamot i justitieutskottet Maria Ferm till TT."

Tidningen Fokus konstaterar att regeringens olika departement gör olika saker. På biståndssidan arbetar man fram anonymiseringsverktyget Tor som ska hjälpa demokratiaktivister utomlands att kommunicera anonymt via nätet, samtidigt som man med FRA försöker övervaka kommunikation via nätet. Jag kommenterar regeringens dubbla signaler:

"Oppositionen tycks inte engagera sig särskilt mycket i den en gång så heta FRA-frågan. Men det finns undantag. Riksdagsledamoten Maria Ferm (mp) sitter i justitieutskottet och tycker att utökad signalspaning är »helt fel väg att gå«. Hon upprörs dessutom över de olika signalerna departementen skickar ut:

– Det är någon form av hyckleri om man i Sverige hela tiden gör det lättare att övervaka, och sedan visar på att man vill göra det motsatta i andra länder. Det blir väldigt märkligt när man inte lever efter de regler som sätts upp för andra länder."

Aftonbladets ledare helt fel ute

Aftonbladets ledarsida är sedan länge kritiska till
Miljöpartiets migrationssamarbete med regeringen. I dagens ledare av Anders
Lindberg verkar de inte anse att det finns en grund för att vi ska samarbeta
med regeringen. Det vi har fått igenom viftas bort i en bisats och
Sverigedemokraternas möjlighet att påverka migrationspolitiken likaså. Lindberg
verkar helt ha missuppfattat dels vad som ingår i överenskommelsen och dels hur
Sverigedemokraterna påverkar debatten.

Miljöpartiet inledde efter valet 2010 diskussioner med
regeringen om migrationspolitiken dels eftersom vi inte ville ha en situation i
Sverige, som den i andra länder i Europa, där förekomsten av ett
främlingsfientligt parti i det nationella parlamentet påverkat retoriken och
politiken hos etablerade partier, och dels för att kunna genomföra konkreta,
viktiga förändringar i en human riktning redan under denna mandatperiod. För
att kunna förändra migrationspolitiken kräver den parlamentariska situationen
samarbete med regeringen.

Sverigedemokraterna skulle knappast få ett direkt inflytande
över migrationspolitiken, vilket vi heller aldrig påstått, men risken är stor
att samma sak skulle ske i Sverige som redan skett i andra europeiska länder:
att de främlingsfientliga fått sätta agendan och att de etablerade partierna
ändrat sin politik och retorik efter de främlingsfientliga.

I ramöverenskommelsen från i mars i år ingår reformer som
bättre landinformation, rätt till skolgång för papperslösa barn, rätt till vård
för papperslösa och en stor anhöriginvandringsreform. Intressant nog nämner
Lindberg inte ens anhöriginvandringsreformen som innebär att tusentals familjer
från bland annat Somalia kommer att kunna återförenas i Sverige.

Självklart har vi inte kunnat påverka all regeringens
politik, men vi tar viktiga steg i rätt riktning. Att ställa sig bredvid och
inte försöka påverka skulle förvisso göra att vi har ryggen fri från den här
sortens kritik, men det skulle också innebära att tusentals familjer inte får
återförenas, att barn inte får rätt till skolgång och att papperslösa inte får
rätt till vård. Hur skulle det vara bättre?

Lindberg verkar mena att vi borde offra till exempel reformen om
anhöriginvandring och vård för papperslösa för att kunna stå fria och kritisera
regeringen. För den mamma som väntar på sin dotter som är ensam kvar i ett
flyktingläger i Somalia är det ett väldigt högt pris att betala för att kunna
driva plakatpolitik.